Lästid: 3 minuter
Cultural Diversity ökar innovation och kreativitet
Kulturell mångfald en affärskritisk fråga
Cultural Diversity = kulturell mångfald är i ropet igen. En nygammal trend som tack vare remote arbete med diversifierade teams över landsgränser, digitalisering och ökad import gör korskulturell kommunikation allt viktigare. Ny forskning visar också att arbetsplatser med multikulturism är mer produktiva och innovativa.
Att förstå och acceptera olikheter är idag en vital del i ett företags inkluderings- och tillhörighetsarbete. Många gånger även direkt affärskritiskt – speciellt i globala organisationer och i tunga internationella techbolag.
Kulturell mångfald, även kallat multikulturism, sammanfattas som en grupp individer från olika kulturer och konstellationer. Inom det breda ämnet pratas det just nu extra mycket om vikten av bra kommunikation mellan olika nationaliteter. Något som påverkar oss dagligen. Både när vi rekryterar, gör affärer och bygger en inkluderande företagskultur.
Olika sätt att lösa problem
Företagsledningar har därmed insett att det finns mycket att vinna på att kommunikationen sker på rätt sätt. Inte minst när remote- och hybridwork har blivit nästintill en självklarhet inom många organisationer och utifrån att många team idag sitter utspridda över världen.
Ny forskning visar också att olika kulturella perspektiv ökar innovationstakten och kreativitet på arbetsplatsen.
Rapporten Cultural diversity drives innovation: empowering teams for success bekräftar detta liksom en holländsk studie som också visar att ökad ”cultural richness” förbättrar processinnovationen i bolag. En annan studie från Tyskland påvisar också en positiv korrelation mellan kulturell mångfald och innovationsförmåga.
Så varför är det så här? Jo, medarbetare med olika kulturella bakgrunder löser problem på olika sätt och använder det i produktutveckling. Team med olika nationaliteter tar också fler risker i utvecklingsarbetet. Något företagsledare och chefer måste fånga upp och ta tillvara på.
Språk en utmaning
Men visst finns det utmaningar. Olika kulturer betyder olika normer. Vilket tenderar till att vid missförstånd skapa negativa kulturella stereotyper.
Den största utmaningen handlar om språk. Både olika modersmål men också språkliga dialekter inom exempelvis engelskan. Vilket i början kan ställa till det. Det visar en rapport från University of London. Det tar helt enkelt längre tid att bearbeta dialekter som man inte förstår dem och då vill hjärnan ta genvägar.
Det påverkar rekryterande chefer som omedvetet kommer välja bort kandidater som pratar med en – för dem – ovanlig dialekt. Samtidigt visar samma rapport att exponering för en ovan accent gör att man ganska snabbt vänjer sig och då inte längre påverkas negativt.
Risk för kulturkrockar
Den andra språkliga utmaningen handlar om språkets uppbyggnad. Ta till exempel low-context kommunikation som är vanligt i Tyskland, Holland och USA. Här säger man ”hur det är”- rakt på. I Asien och Japan däremot använder man sig av high-context kommunikation. Och väver in budskapet vilket innebär att mottagaren måste läsa mellan raderna.
Ett annat tydligt exempel handlar om feedback. I Skandinavien ser vi ordet ”awesome” som jättebra, medan medarbetare i Frankrike får höra ”not so bad” när de gjort ett jättebra jobb. Samma syfte – men helt olika ordval.
Det här utmanar såklart chefer i deras ledarskap i mångkulturella teams. För att lyckas krävs det många diskussioner kring frågor som rör tillit, beslutsprocessen och deadlines. Annars kan kulturkrockarna bli rejäla. Det är bara att kolla på det här klippet från Lost in translation:
Cultural Agility viktigt framåt
Cultural Agility är ett annat begrepp som fler och fler använder inom ramen för kulturell mångfald. Det handlar om förmågan att ha förståelse för individers olikheter och om att kunna supporta dem. Egenskaper som blir allt viktigare för organisationer och företag som nu börjar nu rekrytera medarbetare – och inte minst chefer – med rätt fallenhet för detta. Till sin hjälp har de bland annat tester som ‘Cultural Agility Selection Test’ eller Aons Inclusive Mindset Index som finns i testet Adept.
Många företag väljer också att utbilda sin personal i Cultural Agility. Danska Maersk med verksamhet över hela världen är ett sådant exempel. Deras program Globe Smart fokuserar på förståelse för andra kulturer och hur medarbetarna på bästa sätt ska samarbeta kulturellt.
Denna trend är en del av en trendspaning från Unbiased Day 2022 – ett digitalt event för chefer och HR-specialister där Ada Digital och TNG på temat ”New Perspectives” presenterade de senaste trenderna inom fördomsfri rekrytering, mångfald, inkludering, ledarskap och Future of Work.