Lästid: 3 minuter
Månadens Ada: Dennis Ritchie
Okände fysikern som banade väg för Gates och Jobs framgångar
Har du hört talas om Dennis Ritchie? Om inte kan du faktiskt vara ursäktad. För samma stjärnstatus som exempelvis Bill Gates och Steve Jobs har Ritchie aldrig uppnått. Ändå är hans betydelse för datavetenskapen minst lika stor. En fysiker som såg andra möjligheter och skapade därmed både Unix och programmeringsspråket C. Möt månadens Ada och inspirationskälla för oss på Ada Digital – Dennis Ritchie.
En viktig anledning till bristen på stjärnstatus är att Dennis, till skillnad från de produktorienterade profilerna Jobs och Gates, hade mer fokus på att skapa tekniken som gjorde det möjligt för programmerare och tekniker att bygga infrastrukturen och därmed få de glassiga produkterna att fungera. Faktum är att det är Dennis Ritchie och hans innovationer som är grundstenen i dagens webbläsare, men också flera av de vanligaste operativsystemen för mobiltelefoner och datorer.
Levde för arbetet
Till saken hör säkert också att han inte var särskilt mån om att vara i centrum. Om privatpersonen Dennis Ritchie finns det inte särskilt mycket information. Han skaffade aldrig någon familj och verkar ha levt för sitt arbete. I en intervju i Wired berättade den legendariske programmeraren Rob Pike, numera verksam vid Google, att han arbetade i samma korridor som Ritchie under 20 års tid, men ändå inte lärde känna honom.
Dennis Ritchie föddes i New York 1941. Hans mamma var husmor och pappan var elektronikingenjör på Bell Labs. Bell var vid den tiden det stora telefonbolaget i USA och vid företagets forsknings- och utvecklingsavdelning Bell Labs bedrevs forskning av världsklass. Där utvecklades bland annat transistorn, lasern och fotocellen.
Fascinerades av programmering
Som barn flyttade Dennis med familjen till New Jersey där han utmärkte sig i skolan. Särskilt i matematik och fysik. Det var också i de ämnena han tog sin universitetsexamen vid Harvard. Men tidigt under studierna insåg han att det inte var fysik han ville ägna sig åt. När han hamnade på en föreläsning om hur datorsystemet på Harvard, Univac 1, fungerade väcktes hans intresse för datoriseringens möjligheter. Framförallt fascinerades han av hur datorer programmeras.
Under studierna fick han ett sommarjobb på MIT, där han deltog i projektet Project Mac (Project on Mathematics and Computation). Det gick ut på att göra det möjligt för flera samtidiga användare att få access till programvaror på dåtidens stordatorer. Det blev mer än ett sommarjobb. Ritchie var en viktig del av projektet under hela sin studietid.
1967 fick han, precis som hans far en gång, anställning vid Bell Labs. Året därpå lade han fram sin doktorsavhandling, som handlade om programstruktur och datorers komplexitet.
Bli en Ada du med – Sök jobb idag!
C – alla språks moder
Hans andra stora bidrag till datahistorien är operativsystemet Unix som Ritchie skapade tillsammans sin samarbetspartner på Bells Labs, Ken Thompson. Ritchies insats handlade bland annat om portering, det vill säga att göra operativsystemet möjligt att användas på olika plattformar. Det kan man nog påstå att han lyckades med. Unix utgör idag kärnan inte bara i open source-systemet Linux utan också i Apples MacOS och IOS, samt Android – världens största mobila operativsystem.
Dennis Ritchie såg möjligheter i allt
Själv har Ritchie sagt att det faktum att han från början var fysiker och inte IT-specialist gjorde att han var öppen för möjligheter som andra hade svårare att se. Och i en intervju med Investors Business Daily sade han att han aldrig hade sett själva programmeringsarbetet som det intressanta. Det viktiga, menade han, är istället vilket slutresultat det leder till. Och resultatet av Ritchies arbete påverkar oss så fort vi tar upp en mobiltelefon eller sätter oss vid en dator.
Vare sig du använder en Androidtelefon eller en Iphone är det nämligen Dennis Ritchie du har att tacka för att den fungerar. Detsamma gäller webbläsaren du använder på datorn. Oavsett om det är Chrome, Internet Explorer eller Safari är den skriven i programspråket C.
1983 fick Ritchie ta emot Turingpriset tillsammans med Ken Thompson. Priset är det finaste en datavetare kan få och delas ut till personer som har bidragit till IT- och datavärlden på ett sätt som haft stor och långvarig betydelse. Det brukar kallas datavetenskapens Nobelpris.
Dog samma månad och år som Steve Jobs
Dennis Ritchie dog 12 oktober 2011. Samma år och samma månad som Steve Jobs. En av dem – känd för all framtid. Den andra – bortglömd och okänd för massorna. Men han hade följare. Och de var många. Speciellt efter hans bortgång. Memen, nedan, som cirkulerade i IT-världen efter detta uppmärksammats säger det mesta.
Bildkällor: Flickr under creative commons.
Få hjälp att rekrytera talanger likt Dennis Ritchie!
Om Månadens Ada
Därför presenterar vi varje månad månadens Ada där vi lyfter historiska pionjärer som bidragit med teknisk kunskap och nytänkande. Varje månad får du ta del av en ny person att inspireras av.
