Månadens Ada: Karen Spärck Jones

Språkfantasten bakom modern SEO

Hur skulle världen se ut utan språk? Det är svårt att föreställa sig. Särskilt då språket är navet i hur vi interagerar med teknologin runtomkring oss. Månadens Ada, Karen Spärck Jones, var i synnerhet uppslukad av hur datorer skulle uppfatta människans språk. Från att länge ha varit en doldis har världen nu börjat upptäcka hennes inflytande på den digitala sfären. Och teknik vi använder dagligen.

Karin Spärck Jones föddes 1935 i Huddersfield, England. Ensambarn till en pappa som var brittisk kemilärare och mamma, Ida Spärck, som var regeringsarbetare från Norge. Ett land Karen själv blev skickad till som ung för att undkomma andra världskriget och nazistockupationen.

Hon flyttade sedan tillbaka till sitt födelseland och tillbringade resten av sitt liv i anrika Cambridge. Här studerade Karen historia på en av de skolor som tillät kvinnliga studenter. Därefter studerade hon filosofi för att senare göra en liten avstickare och arbeta som lärare. Något hon varken var bra på eller gillade. Efter avhoppet som lärare återvände hon senare till Cambridge – som skulle leda henne in på en ny väg och karriär.

Dåtidens SEO-specialist

Men hur ser steget ut från att vara lärare till att börja intressera sig för datavetenskap, speciellt vid den här tidpunkten?

Karen var inte programmerare. Hon påstår själv att hon fördjupade sig i programmeringskonsten med en matematikkompetens motsvarande den hos en 15-åring. För att komma vidare krävdes helt enkelt en dator. Något Karen saknade. Däremot råkade hennes man, Roger Needham, doktorera inom datavetenskap. Så hon lånade helt enkelt hans dator för att testa sina vingar innan hon doktorerade.

Sa vad gjorde egentligen Karen Spärck Jones och varför är hon betydelsefull idag? Kort sagt konfigurerade hon mekanismerna bakom digital språkbehandling. Den språkbehandling som gör det möjligt för datorn att förstå det du försöker säga. Karens algoritmer tillät datorn att sortera fram samt presentera det mest relevanta resultatet efter användarens önskemål.

Med andra ord det som tvingar hemsidors innehavare att formulera sina landningssidor enligt de regler som finns för SEO – så de dyker upp i sökmotorerna.

Kombinerade lingvistik med statistik

Språkteknologi och informationssökningsalgoritmer kom att bli Karens huvudfokus. Inledningsvis anslöt hon sig till Cambidge Langugue Reasearch Unit. En enhet som kretsade kring språk och lingvistik. Där fick hon i uppgift att forska i hur man får en dator att automatiskt översätta text från ett språk till ett annat. En funktion som finns i alla smartphones idag.

Maskinöversättningarna skulle vara startskottet för Karens egen forskning. 1972 publicerade hon en artikel i Journal of Documentation som kom att bli idémässigt ledande inom fältet. I den kombinerade hon lingvistik med statistik – ett unikt tillvägagångssätt på den tiden. Syftet var att fastställa formler som förkroppsligade principer för hur datorer kunde tolka relationer mellan olika ord. Enorma synonymordböcker skapades manuellt. Detta låg till grund för IDF (Inverse Document Frequency).

Idag använder alla sökmotorer IDF, vilket går ut på att avgöra ett dokuments innehåll baserat på nyckelord. Ju mer frekvent ett ord förekommer i texten, desto större chans är det att sökmotorn uppfattar dokumentets ämne och indexerar det inom rätt område. Så nu vet du vem du kan tacka för att du får ett relevant resultat varje gång du googlar!

Före sin tid

Allt är dock inte frid och fröjd. Karen Spärck Jones var också en av de första att flagga för teknologins sociala inverkan redan på 60-talet. Samtidigt som hon bedrev sin forskning på Cambridge i Silicon Valley lyfte hon ett varnande finger för framtidens utsikter.

Karen var noga med att alltid uppmärksamma farorna med att utveckla det digitala för mycket. Hon betonade att ingen kan fastställa vad som händer när vi blir exponerade för all data. Hur livet förändras när teknologin kommer nära inpå är det ingen som vet.

Kanske var det Karens akademiska bakgrund och studierna i historia och filosofi som gjorde henne mer kritisk. Något som det orädda kollektivet i Silicon Valley saknade.

Idag vet vi att Karen Jones Spärck hade en poäng.

Vi beskriver Karen Jones Spärck som en kvinna med stor ödmjukhet, men även en träffsäkerhet utan dess like. Hennes synonymordbok, manuellt konstruerad, är grunden till nästintill alla textsökningssystem som de flesta av oss använder dagligen. Hennes ambitioner, tankesätt och framtidsvisioner har åldrats så pass väl att de idag är mer aktuella än någonsin. Karen är en tidlös Ada som vågade tänka annorlunda. En person vi beundrar och inspireras av.

Kontakta Ada Digital!

Om Månadens Ada
Vi på Ada Digital inspireras av förebilder som vågar utmana. Detta återspeglar sig också i vårt namn, efter normbrytaren Ada Lovelace. Hon var världens första programmerare och otroligt begåvad.

Därför presenterar vi månadens Ada – historiska pionjärer som bidragit med teknisk kunskap och nytänkande. Varje månad får du ta del av en ny person att inspireras av.