Lästid: 3 minuter
Månadens Ada: John B. Goodenough
Nobelpristagare och dyslektiker
En förutsättning för den mobila revolutionen. Så beskrivs litiumjonbatteriet som idag finns i nästan alla laddbara elektroniska apparater. Från mobiltelefoner och videokameror till elsparkcyklar och elbilar. John B. Goodenough är en av de tre männen bakom uppfinningen som nu belönas med årets Nobelpris i kemi. Med sina 97 år blir han den äldsta Nobelpristagaren någonsin – en sann eldsjäl som fortfarande är aktiv inom forskningen. Men hans pappa vägrade betala hans studier.
– John B. Goodenough är en ikon, han är urtypen för en forskare som älskar sin forskning, säger Kristina Edström som är Nobelkommitténs expert och professor i kemi till SVT Nyheter.
Varje dag beger sig John B. Goodenough till labbet vid University of Texas i USA, där han tillsammans med sina yngre kollegor arbetar för att göra litiumjonbatteriet ännu mer kraftfullt och säkert. John är känd för sitt skratt som hörs långt ut i korridorerna. Men han hade en tuff start i livet.
Född 1922 i Tyskland beskriver han sin barndom som ”inte särskilt lycklig”. Hans pappa var professor i religionshistoria vid Yale och gjorde tidigt klart för sonen att han aldrig skulle ha en framtid i den akademiska världen.
Bli en Ada du med – Sök jobb idag!
Gick sin egen väg
John B. Goodenough har i många intervjuer genom åren berättat att hans familj misstolkade hans dyslexi. Han fick höra att han inte hade läshuvud och därför inte var lämpad för studier.
– Det var svårt för mig att läsa och skriva men jag lärde mig själv så småningom, berättar John B. Goodenough i en podcast för Chemical and Engineering News.
Trots uteblivet stöd hemifrån var John fast besluten att studera och arbetade extra för att finansiera sina studier vid Yale. Efter att ha tjänstgjort som meteorolog under andra världskriget doktorerade han i fysik vid University of Chicago och arbetade med att utveckla datorminnen vid MIT i Boston. 1976 övergick han till batteriforskning vid Ford Motor Company. 1986 blev han professor i maskinteknik och materialvetenskap vid University of Texas i Austin.
Det var under oljekrisen på 1970-talet som forskningen för att ta fram litiumjonbatteriet började. Kemisten Stanley Whittingham tog fram ett fungerande batteri som delvis bestod av metalliskt litium. Batteriet gick dock inte använda, då metalliskt litium är reaktivt vilket gjorde batteriet explosivt. John B. Goodenough lyckades fördubbla spänningen och därmed kraften i batteriet. Det var ett viktigt genombrott som banade väg för ännu mer kraftfulla batterier.
Under 80-talet byggde Akira Yoshino vidare på forskningen och lyckades skapa det första kommersiellt gångbara litiumjonbatteriet. 1991 började ett stort japanskt elektronikföretag att sälja de första litiumjonbatterierna. Efter det följde en ström av lätta bärbara elektronikprylar.
Know yourself. Don’t just try to copy what other people do. Find out who you are and what your talents are, and develop them the best you can.
– John B. Goodenough
Möjliggör fossilfritt samhälle
Efter 30 år är litiumjon fortfarande den ledande batteritekniken. Förutom i bärbar elektronik och elbilar kan litiumjonbatterier användas för att lagra energi från sol- och vindkraft. Tack vare att batteriet har högre energitäthet är det mer skonsamt för miljön. Men forskning pågår fortfarande för att göra batteriet ännu säkrarare och mer miljövänligt. En annan utmaning är att utveckla effektiva återvinningsprocesser.
– Jag är väldigt glad över hur litiumjonbatteriet gör det möjligt att kommunicera över världen och att det används till goda saker som att minska användningen av fossila bränslen på vägarna, säger John B. Goodenough till Forskning & Framsteg.
Den 10 december 2019 mottar John B. Goodenough tillsammans med Stanley Whittingham och Akira Yoshino årets Nobelpris i kemi i Stockholm. Därefter fortsätter forskningsarbetet för världens äldste Nobelprisvinnare, som inte har några planer på att pensionera sig. Och när Adam Smith på Nobel Media i en telefonintervju frågar John B. Goodenough om hans tips för en lång karriär inom forskningsvärlden är svaret tydligt: ”Gå inte i pension för tidigt!”
På Ada Digital är vi övertygade om att mångfald bidrar till innovation. Och att IT-branschen inte är hållbar över tid om vi inte öppnar upp för medarbetare med olika åldrar, kön och bakgrund. Vill du veta mer om hur vi hittar morgondagens digitala talanger, specialister och ledare? Hör av dig!
Om Månadens Ada
Därför presenterar vi varje månad månadens Ada – historiska pionjärer som bidragit med teknisk kunskap och nytänkande. Varje månad får du ta del av en ny person att inspireras av.
